Enskild reflektion - Louise Karlsson

Arbetet med storyline har varit både spännande och lärorikt. Till en början var det dock svårt att få grepp om hur det skulle vara utformat, då det är en helt ny form av temaarbete jag inte tidigare stött på. Arbetet startades upp med att vi i gruppen brainstormade idéer, vilket blev många då gruppen består av sex personer och således en massa tankar. Skolverket (2016) anger hur vi i förskolan ska arbeta för att barnen genom olika former av samarbete och beslutsfattande ska få förståelse för demokratiska processer. Därför var det självklart att vi genom den sociala hållbarhetsaspekten demokrati tog ett beslut kring hur arbetet skulle utformas.

Planeringsmatrisen var till en början lite klurig att förstå men en god hjälp när arbetet skulle planeras. Med hjälp av nyckelfrågorna kan barnen styras åt det håll vi pedagoger vill, samtidigt som det ändå är barnen som styr arbetet. Att vi i detta arbete skulle agera både planerande pedagoger och barn upplevde jag som svårt då det alltid är klurigt att gissa/anta hur barnen reagerar och vart lärandet tar vägen. Hade det gjorts i en verklig barngrupp tror jag att man fått syn på andra aspekter än vi nu kunnat gissa oss fram till och resultatet hade förmodligen blivit annorlunda. Ett arbetssätt som helt enkelt måste provas i framtiden!  

Skolverket (2016) anger hur vi i förskolan ska utgå från barnens erfarenheter och intressen samt deras motivation och drivkraft i sitt kunskapssökande när vi utformar verksamheten. Detta gör storyline till ett mycket användbart arbetssätt då det just utgår ifrån barnen och deras tankar och funderingar. Björklund (2014) menar att en viktig förmåga att erövra i arbetet med hållbar utveckling är att kunna framföra sina tankar och åsikter samtidigt som man också lyssnar in andras. Samtidigt framhåller Skolverket (2016) att verksamheten ska lägga grund för barnens framtida intresse kring aktivt deltagande i samhället. Då barnen i arbetet med storyline ställs inför olika problem eller dilemman får de öva sig i att uttrycka idéer och tankar kring lösningar och åtgärder. Genom detta får de således också möjlighet att öva sig i att fundera kring olika scenarier. Hur skulle det kunna vara om…? Hur kan det komma sig att…? Eller om vi gör såhär…?  Utifrån allas olika erfarenheter, förkunskaper och intressen kan en mängd olika åsikter yttras. De tillfällen då barnen arbetar i grupper får de följaktligen mycket övning i demokratiska processer då alla dessa åsikter ska tas i beaktning och enas kring. På detta sätt ges barnen möjlighet till förståelse för, och erfarenhet av, att man ibland kan tänka lika och ibland helt olika (storyline.se).

Ärlemalm-Hagsér (2012) framhåller vikten av att barn får känna att deras åsikter blir lyssnade till. Dock finns ofta något eller några barn som inte riktigt vågar uttrycka sina tankar och funderingar. Därför anser jag att det är positivt att arbetssättet baseras på och kretsar kring karaktärer. Detta gör att barnen kan ”gömma” sig bakom dem och eventuellt framföra åsikter som de annars kanske inte vågat uttrycka då karaktären får stå för åsikten istället för jag som person (storyline.se). Även det kan vara en hjälp och en bidragande faktor till att barnen utvecklar förmågan att uttrycka åsikter och funderingar.  

Referenser:

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2016. Stockholm: Wolters Kluwer.

Storyline.se Hämtad 2019-01-10 från http://www.storyline.se

Ärlemalm-Hagsér, E (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/417