Planeringsmatrisen var till en början lite klurig att förstå men
en god hjälp när arbetet skulle planeras. Med hjälp av nyckelfrågorna kan
barnen styras åt det håll vi pedagoger vill, samtidigt som det ändå är barnen
som styr arbetet. Att vi i detta arbete skulle agera både planerande pedagoger
och barn upplevde jag som svårt då det alltid är klurigt att gissa/anta hur
barnen reagerar och vart lärandet tar vägen. Hade det gjorts i en verklig
barngrupp tror jag att man fått syn på andra aspekter än vi nu kunnat gissa oss
fram till och resultatet hade förmodligen blivit annorlunda. Ett arbetssätt som
helt enkelt måste provas i framtiden!
Skolverket (2016) anger hur vi i förskolan ska utgå från barnens
erfarenheter och intressen samt deras motivation och drivkraft i sitt
kunskapssökande när vi utformar verksamheten. Detta gör storyline till ett
mycket användbart arbetssätt då det just utgår ifrån barnen och deras tankar och
funderingar. Björklund (2014) menar att en viktig förmåga att erövra i arbetet
med hållbar utveckling är att kunna framföra sina tankar och åsikter samtidigt som
man också lyssnar in andras. Samtidigt framhåller Skolverket (2016) att
verksamheten ska lägga grund för barnens framtida intresse kring aktivt
deltagande i samhället. Då barnen i arbetet med storyline ställs inför olika
problem eller dilemman får de öva sig i att uttrycka idéer och tankar kring
lösningar och åtgärder. Genom detta får de således också möjlighet att öva sig
i att fundera kring olika scenarier. Hur skulle det kunna vara om…? Hur kan det
komma sig att…? Eller om vi gör såhär…? Utifrån
allas olika erfarenheter, förkunskaper och intressen kan en mängd olika åsikter
yttras. De tillfällen då barnen arbetar i grupper får de följaktligen mycket
övning i demokratiska processer då alla dessa åsikter ska tas i beaktning och enas
kring. På detta sätt ges barnen möjlighet till förståelse för, och erfarenhet
av, att man ibland kan tänka lika och ibland helt olika (storyline.se).
Ärlemalm-Hagsér (2012) framhåller vikten av att barn får känna att
deras åsikter blir lyssnade till. Dock finns ofta något eller några barn som
inte riktigt vågar uttrycka sina tankar och funderingar. Därför anser jag att
det är positivt att arbetssättet baseras på och kretsar kring karaktärer. Detta
gör att barnen kan ”gömma” sig bakom dem och eventuellt framföra åsikter som de
annars kanske inte vågat uttrycka då karaktären får stå för åsikten istället
för jag som person (storyline.se). Även det kan vara en hjälp och en bidragande
faktor till att barnen utvecklar förmågan att uttrycka åsikter och funderingar.
Referenser:
Björklund, S. (2014). Lärande
för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2016). Läroplan för
förskolan Lpfö 98 reviderad 2016. Stockholm: Wolters Kluwer.
Storyline.se Hämtad 2019-01-10 från http://www.storyline.se
Ärlemalm-Hagsér, E (2012). Lärande
för hållbar utveckling i förskolan Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap
kommunicerat i text. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/417
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar