Enskild reflektion - Anneli Sernstål

Arbetet med Storyline har varit mycket givande för mig på olika sätt. Jag hade innan detta arbete aldrig hört talas om en Storyline, och kan erkänna att det inte har varit helt enkelt att sätta sig in i ett arbetsredskap man aldrig hört talas om, på så kort tid, och göra något vettigt av det. För att förstå sig på vad det var vi skulle göra krävdes att en hel del av de idéer och tankar vi hade i gruppen omarbetades för att de skulle förhålla sig till Storylines kriterier. Detta ledde i sin tur till träning i kommunikation, att lyssna till varandra och respektera varandras idéer och tankesätt, samt samarbete, vilka alla är egenskaper man bör träna upp och arbeta med som pedagog då i princip all förskolans verksamhet drivs tillsammans och genom diskussion och planering med kollegor. Arbetet med Storyline har alltså inte bara gett mig ett nytt verktyg/redskap att arbeta med i förskolan, utan också tränat mig i många andra viktiga områden. Men också för barnen är det viktigt enligt Lpfö 98/2016 att tränas i att arbeta i grupp och att lyssna på varandra, vilket de egentligen har fått, även om det är svårt att reflektera över i vilka situationer såhär i efterhand då vi själva fått agera både barn och pedagoger denna gång.

Det jag framförallt gillar med att arbeta med en Storyline är att man utgår från barnen och deras förkunskaper och att deras tankar och åsikter är det som styr (Storyline, 2017). Detta eftersom några av de, enligt mig, viktigaste delarna i Lpfö 98/2016, Läroplanen för förskolan 98 reviderad 2016, förskolan bör arbeta med är just de som berör barns delaktighet och inflytande över sitt eget lärande, vilket kan uppnås genom en Storyline då barnen är med och skapar både miljö, karaktärer och styr berättelsen tillsammans med pedagogerna (Storyline, 2017). Eftersom man som pedagog kan bestämma specifika saker man vill att barnen skall uppnå lärande inom, genom att använda sig utav Storylinens nyckelfrågor (Storyline, 2017) kan man också väva in vilket kunskapsområde man vill från Lpfö 98/2016 i arbetet, vilket jag upplever som ytterst praktiskt då man ofta hamnar i en komplex situation när olika kunskapsområden står för dörren i förskolan. Ofta fastnar man på hur man skall introducera de olika områdena för barnen, och hur man skall undgå att det blir ”undervisning” som i skolans värld. Att det krävs en hel del övning för att kunna arbeta med en Storyline på rätt sätt, och att det var svårt för oss att komma igång utifrån kriterierna för en Storyline har jag redan nämnt, men jag ser det också som en möjlighet, att vilja använda det mer än en gång. Att första gången kanske får bli ett lärtillfälle, både för barn och pedagoger, precis som det blev för oss, och att det kan utmana till att vilja använda arbetssättet igen.

Efter kunskap jag fått ur denna kurs om hållbar utveckling, kan jag dessutom tycka att det är av stor vikt att ta upp frågor av större karaktär även i förskolan, frågor som man annars är rädd för att ta upp då de kanske anses som skrämmande för barnen. Jag upplever efter arbetet med vår storyline att man på ett ganska mjukt och enkelt sätt kan ta upp frågor även av sådan karaktär, vilket gör mig ytterligare positiv till att använda mig utav detta arbetssätt på en framtida arbetsplats, men då tillsammans med barnen, på riktigt!


Referenslista :

Lpfö 98/2016. Läroplanen för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2017-01-10, från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Storyline (2017). Storyline. Hämtad 2017-01-10, från: http://storyline.se/